Sänkt medvetande: det akuta omhändertagandet

Patienter med sänkt medvetande är komplexa. Hur kan man snabbt hitta orsaken till medvetandepåverkan? Vad ska man tänka på när man möter dessa patienter?

Denna GULD-föreläsning (Gemensam Undervisning för Lärande och Dialog) av Jonathan Ilicki, Akutkliniken SolnaJonathan Ilicki_WEBB_Foto - Andreas Beronius - Läsa på KI, handlar om hur man på ett strukturerat och evidensbaserat sätt kan handlägga sådana patienter. Bland annat tas svagheterna med HUSK MIDAS upp, och jämförs med ett alternativt tankesätt: att tänka strukturellt och metabolt. Med utgång i de senaste studierna ges även praktiska tips som kan underlätta att göra rätt från början.

Referenser:

2012 Forsberg et al – Metabolic vs structural coma in the ED–an observational study

 

2016 Howard – 5 tips Flumaznil

2015 Ohshita – Focal neurology Hypoglycemia

2004 Luo – Comprison of QTc

2013 AACT – Gastric Lavage

2000 Ninio – Variations on Hermann grid

 

Milestones

Med anledning av Stanley Hamstras staffmeetings på Karolinska Solna respektive Huddinge 21/8 och 22/8 kommer en kort introduktion till det han kommer att tala om; implementering av en kompetensbaserad ST-utbildning (Ni som inte kan närvara, kommer i efterhand kunna se en inspelning här på Stairs).

Accreditation Council for Graduate Medical Education (ACGME) godkänner och bevakar kvaliteten på alla amerikanska sjukhus som utbildar ST-läkare. Tillsammans med the American Board of Medical Specialties (ABMS) så utgör de professionens reglering av ST-utbildningarna i USA.

Sedan 1999 har organisationerna tillsammans arbetat fram s.k. milstenar för respektive specialitet. Milstenar är kompetensbaserade utvecklingssteg som kan uppvisas från dag ett på ST-utbildningen fram till självständigt specialistarbete. De delas upp i sex kärnområden; 1) patientomhändertagande, 2) medicinsk kunskap, 3) professionalism, 4) mellanmänsklig kontakt och kommunikationsförmåga, 5) praktisk kunskap och utveckling och 6) vårdens organisation i praktiken. 2013 startade implementeringen i sju specialistutbildningar och 2014 i de resterande.

Skärmavbild 2017-08-17 kl. 13.31.10

Varje milsten delas in i tio nivåer.

Skärmavbild 2017-08-17 kl. 13.32.43.png

Exempel från Anesthesia Milestones.

Skärmavbild 2017-08-17 kl. 13.35.30.png

Exempel från Critical Care Milestones.

Fördelar för ST-läkaren

  • Syftet med ST-utbildningen och förväntningarna blir synligare
  • Lättare att självskatta sin utveckling kontinuerligt under ST-utbildningen
  • Uppmuntrar till självskattning och självstyrt lärande
  • Blir ett naturligt verktyg för feedback

Fördelar på nationell nivå

  • Lättare att monitorera hur väl utbildningsprogrammen fungerar
  • Lättare att genomföra nationella jämförelser
  • Nationella variationer i utbildningskvalitet kan identifieras och ev. kopplas till outcome hos patienterna
  • Lättare att utvärdera utbildningsinsatser, nya pedagogiska metoder

Fördelar för sjukhusen

  • Ett verktyg att se att målbeskrivningarna följs
  • Ett verktyg för att öka mängden feedback från specialist till ST-läkare
  • Ett verktyg för att tidigt identifiera de som kämpar för att uppfylla målbeskrivningen och specifika insatser kan sättas in
Skärmavbild 2017-08-17 kl. 11.59.19

Tabell från Milestones Guidebook som visar skillnader mellan traditionell medicinsk utbildning och kompetensbaserad utbildning.

Podcast

KeyLime Podcast: How to build a program of assessment  

Referenser

Milestones Guidebook

Anesthesiology Milestones

Critical Care Anesthesiology Milestones

 

Neuro-kurs i Stockholm

Efter ett kort uppehåll återkommer neuroanestesi & neurointensivvårdskursen i kursutbudet i Stockholm! Kursen kommer att gå 23 -27 oktober 2017. Information om hur du söker finns på SFAI:s kalendarium.

Föreläsare på kursen är bl.a:

  • Ari Ercole från Addenbrooke’s Hospital i Cambridge
  • Anders Chr. Feyling från Ullevåls sykehus i Oslo och bloggen NeuroScand
  • David Nelson från Karolinska i Solna

Kursen kommer att svara på frågor som:

  • Kan vi påverka outcome efter traumatisk hjärnskada?
  • Hur bör vi söva patienter som just har rupturerat ett aneurysm i hjärnan?
  • Vad är cerebral autoregulation av blodflöde och varför är det viktigt på NIVA?
  • När är en halsryggskada stabil och när är den instabil?
  • Kan vi påverka outcome med stel halskrage på skadeplatsen?
  • Vilka patienter med tromboembolisk stroke ska erbjudas endovaskulär behandling? Ska de sövas eller behandlas vaket för bästa outcome?
  • Hur bör vi söva patienter med neuromuskulära sjukdomar?
  • Med mera, med mera!

 

 

Effektiv återkoppling

För att behärska en specialitet som anestesi och intensivvård krävs en mängd praktisk träning och teoretisk fördjupning. Återkoppling från specialist till ST-läkare är nödvändigt för att styra inlärningen i rätt riktning, belysa svagheter och är rätt utfört också en metod att reflektera över ett fall och ett inlärningstillfälle.

Självreflektion

Målet med återkoppling är att den som lär sig ska förmås att reflektera; Vad är mitt mål? Hur presterade jag? Hur minskar jag avståndet mellan mitt mål och min prestation?

Frågor som kan sätta igång självreflektion kan vara: ”Gick det som du planerade? Om inte, varför?” ”Om du skulle göra om det, vad skulle du göra annorlunda?” ”Vad kände du? Vad känner du inför att göra om det?” ”Hur tror du att patienten upplevde det? Varför tror du det?” ”Vad har du lärt dig av det här?” 

Effektiv återkoppling uppnår självreflektion genom att vara:

  • Specifik, deskriptiv
  • Motiverande
  • Objektiv eller mätbar
  • Begränsad till ”här och nu”
  • Given när båda fortfarande minns händelsen väl
  • Möjlig att respondera på

Försvarsmekanismer

Alla har psykologiska försvarmekanismer för att förklara sina handlingar inför sig själv och andra. För att återkoppling ska ha någon effekt måste vi komma igenom dem; förnekelse, förskjutning, projicering, introjektion, rationalisering, mm. Återkoppling som triggar försvarsmekanismer (och blir verkningslös eller skadlig) är:

  • Dömande
  • Hotande
  • Subjektiv
  • Baserad på rykten
  • Kritik av personen
  • Jämförande med andra ST-läkare

 Metoder

  • Pendelton: ST-läkaren återger vad som gick bra → specialisten återger vad som gick bra → ST-läkaren återger vad som kan förbättras → specialisten berättar hur det kan förbättras.
  • Feedback sandwich: Positiv återkoppling → Negativ återkoppling → Positiv återkoppling.
  • ALOBA: ST-läkaren reflekterar över vad som kan förbättras → båda föreslår sätt att uppnå målen → specialisten tillför sin kunskap i ämnet → specialisten sammanfattar mål och hur de kan uppnås.

Podcast

Tio min intervju med Natalie May på St. Emlyn’s blog: Tips on difficult feedback

Referenser

Learning to give feedback in medical education

Peer-Assisted Analysis of Resident Feedback Improves Clinical Teaching- A Case Report