I podcast 5 intervjuas Adrien Talbot, specialist på PMI Karolinska Solna. Dr Talbot har en bakgrund som fridykare och har som sådan använt sig av visualisering som ett sätt att förbereda sig inför dyk. Nu använder han visualisering minst lika mycket, för att förbereda sig inför svåra medicinska situationer, svåra procedurer eller som ett sätt att gå igenom ett förlopp i efterhand. Niklas Jonsson, ST-studierektor i Solna intervjuar. Intervjun videofilmades också av Michael Nekludov och finns att se på traumarummet.se
CVK i v. subclavia är sällan förstavalet nuförtiden, men på neurooperation och NIVA uppmuntras det eftersom många patienter genomgår dagliga ultraljud av a carotis (flödeshastighetsreferens vid TCD), kirurgiska ingrepp i halsryggen (främre fixation) eller får blodflödesmonitor inlagd (jugularisbulb-kateter). På traumaenheten läggs det en del subclavia-CVK:er med landmärkesteknik men på NIVA finns tid och möjlighet att använda ultraljudet.
Vad skiljer ultraljudstekniken mot landmärkestekniken? Med landmärkestekniken siktar man på att träffa subclavia där den löper in under nyckelbenet, medan man med ultraljudstekniken oftast försöker kanylera venen längre lateralt så att man kan se nålen hela tiden. Det går emellertid också att ”snegla in” under nyckelbenet med ultraljudet för att avgöra nålriktning och sedan sticka utan att ha full insyn när nålen träffar venen. Det finns också en alternativ teknik där man scannar och sticker supraclavikulärt – men då måste man antingen begränsa sig till in-plane teknik eller ha en ultraljudsprob med liten footprint: A novel technique for US-guided supraclavicular subclavian cannulation
Vad skiljer mot inläggning i jugularis? Eftersom subclavia ligger på ett större djup kommer man att behöva sticka med en brantare vinkel, vilket gör det svårare att se nålen – oavsett om man sticker in- eller out-of-plane.Det lönar sig att abducera och utåtrotera pts arm – venen får en större träffyta och hamnar närmare huden: The Influence of Arm Positioning on US Visualization of the Subclavian Vein
Årets regionmöte hölls i aulan på Danderyds sjukhus 27 april och anordnades av Danderyds och Capio S:t Görans anestesi & intensivårdskliniker tillsammans. Anders Perner från Köpenhamn, aktuell med Classic-studien (och review-artikeln Sepsis: Frontiers som vi skrev om nyligen) höll årets jubileumsföreläsning. Övriga talare var Lars I Eriksson, Christer Svensén, Piotr Harbut, Tomas Block, Malin Colling, Alf Sollevi och Nicolas Tardiff. Se alla föreläsningarna från mötet:
Det är dags att börja fundera på kurser och andra evenemang i höst! Har du anmält dig till EDA:n? I så fall dags att söka Crash-kursen! Intresserad av REBOA? Sök till REBOA-mötet i Örebro i början av september! Har du barn som specialanestesi? Hög tid då att söka Thorax-kursen i Göteborg! Har du verkligen koll på hur anestesiologisk farmakologi fungerar?HurDetVerkligenFungerar rekommenderas för alla – dags att söka nu! Inte gått någon intensivvårds-kurs? Sepsis: State of the art täcker Socialstyrelsens delmål för intensivvård – och rekommenderas varmt!
Diskutera med din handledare vilka kurser som passar för dig och surfa gärna in på SFAI:s kalendarium för att få en överblick. Ett förslag som kom fram på den regionala ST-dagen på St Göran var att samla kursbeskrivningar, delmål och era intryck från kurserna här på hemsidan – det arbetet pågår! En delmålsguide för alla kurser finns redan på Socialstyrelsens hemsida: Sök delmål
I en läsvärd review-artikel om sepsis påminner Anders Perner och hans medförfattare om att sepsis är ett syndrom, dvs en konstruktion som baseras på den nuvarande förståelsen av ett tillstånd som vi egentligen inte förstår oss på… Artikeln i punkter:
Definitionen: De går igenom fördelar och nackdelar med att använda SOFA score för att definiera sepsis.
Biomarkörer: De kommenterar att våra nuvarande biomarkörer för sepsis (CRP, PCT) inte har så mycket högre dignostiskt kapacitet än våra scoring-system eller vår kliniska fingerspitzengefühl. Nya sätt att snabbt mäta förekomst av bakterier i blodet finns; IRIDICA används redan (men i praktiken får vi inte resultaten efter analystiden 6 h utan efter minst 24 h). En masspektrometri-metod som förkortas MALDI-TOF, kan identifiera bakterie- och svampkolonier i blodet på < 1 h analystid. Ett inbyggt problem är dock att immunförsvaret avlägsnar bakterier från blodet så fort det kan varför frånvaro av bakterier i blodet inte alltid innebär frånvaro av sepsis. Sannolikt finns inte någon ”magic bullet biomarker”, skriver de i artikeln.
Antibiotika: Inga nya antibiotikaklasser inom synhåll. Däremot nya sätt att styra val av antibiotika, dos och behandlingslängd.
Resuscitering: De diskuterar vad vi bör ha för mål (laktat, ScvO2, PvaCO2) och hur vi ska uppnå dem (vätskor, vasopressorer, inotropa, blodtransfusion). Läs hela artikeln: Sepsis: frontiers
En annan artikel som har startat en livlig debatt är Marik et al.’s retrospektiva före-efter studie av införandet av Vitamin C för sepsis. Studieresultatet är en sensationell förbättring av överlevnad – men frågan är om det beror på slumpen, bias eller sann effekt. Debatten kring studien är intressant att följa oavsett studieresultatet eftersom den har kommit att handla om nästan alla aspekter av medicinsk forskning!
Årets regionmöte hölls i aulan på Danderyds sjukhus 27 april och anordnades av Danderyds och Capio S:t Görans anestesi & intensivårdskliniker tillsammans. Anders Perner från Köpenhamn, aktuell med 
? Sepsis: State of the art täcker Socialstyrelsens delmål för intensivvård – och rekommenderas varmt!
STairs 
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.