Hyperlaktatemi är en prediktor för död vid kritisk sjukdom, men det finns övertygande evidens för att det inte är en konsekvens av anaerob glykolys, hypoperfusion eller cellulär hypoxi; istället verkar den mesta laktatproduktionen ske under aeroba förhållanden. Laktat beskrivs inte längre som en biprodukt utan är energikälla intracellulärt, för närliggande celler och för andra delar av kroppen.

Vidare har man kunnat visa att laktatemi inte orsakar acidos. Vi backar bandet lite: Laktat upptäcktes i surnad mjölk av Carl Wilhelm Scheele 1780. Uppfattningen att acidos/acidemi orsakas av laktat grundlades 1922 när Meyerhoff och Hill fick Nobelpriset för sina upptäckter om att laktat bildas vid anaerob glykolys – man gjorde då ett antagande att den metabola acidosen man såg hos sjuka patienter orsakades av laktat. Senare forskning har visat att den metabola acidosen som ses vid ansträngning och kritisk sjukdom till övervägande del beror på en ökande grad av icke-mitochondriell ATP-omsättning – vilket ger ett överskott av H+.

Referenser:

Stress hyperlactataemia- present understanding and controversy

Biochemistry of exercise-induced metabolic acidosis

Lyssna på podcast med Rinaldo Bellomo: The truth about lactate