I dag publicerade Christine Roffe och kollegor en studie i JAMA där man har lottat 8003 patienter med akut stroke till: 1) syrgas på grimma 2-3 l/min, 2) syrgas på grimma bara på natten eller 3) ingen syrgas (med option att ge syrgas på indikation) under de tre första dygnen efter stroken. Efter tre månader fann man ingen skillnad avseende död eller modifierad Rankin Scale score. 

Läs abstract/artikeln på JAMA.com 

Vad gäller hjärtstopp och syrgasbehandling är juryn fortfarande delad. För vård efter ROSC finns studier som visar sämre outcome för patienter som behandlas till hyperoxi, medan effekten av FiO2 under HLR fortfarande är oklar (How much oxygen in adult cardiac arrest?). Under SSAI/SFAI-veckan i Malmö presenterade Marcus Skrifvars en studie som visade att syrgastensionen i hjärnvävnad (PbtO2) under experimentellt hjärtstopp och HLR var associerad med kvaliteten på HLR men inte FiO2 – d.v.s. fokusera på att leverera HLR och bra blodflöde! (Skrifvars et al)

Just nu pågår studien COMACARE. Data är i stort sett färdiginsamlade och resultaten väntas under 2018. Här har man randomiserat till normala/höga PaO2-mål (10-15 kPa vs 20-25), normala/höga MAP-mål (60-70 mmHg vs 80-100) och låga/normala pCO2-mål (4,5 kPa vs 6).

  Till sist, en jättebra review om O2 som läkemedel:

The medical use of oxygen a time for critical reappraisal