Ventilatorbehandling

ST-fredagen om ventilatorbehandling föregicks av en mängd artikeltips – om ni inte hann med att läsa dem innan så har ni dem här:

Artikeltips från föreläsarna, nyckelartiklar:

Ytterligare artikeltips från föreläsarna:

Vad avhandlades på ST-fredagen?

Filip Fredén – Hypoxemi (Föreläsningen som pdf)

  • Värdering av hypoxemi, patofysiologiska förklaringar (särskilt V/Q mismatch och shunt)
  • Fysiologi kring HPV, betydelse vid lungsvikt, hur kan det vara både bra och dåligt?
  • Klinisk betydelse, åtgärdstrappa vid hypoxemi, särskilt rekrytering, PEEP, rescuebehandling
  • Permissiv hypoxemi, vad är tolerabelt, hur beror det på situationen, när är det dags för ECMO?

Johan Petersson – Hyperkapné

  • Värdering av hyperkapné, patofysiologiska förklaringar, särskilt alveolärt dead space, wasted ventilation, vid olika sjukdomstillstånd, samband med hemodynamik och ventilatorinställningar
  • Ventilation av patienter med KOL, emfysem, autoPEEP
  • Non-invasiv kontra invasiv ventilation

Francesca Campoccia Jalde – Höga tryck (föreläsningen som pdf)

  • Patofysiologin när höga luftvägstryck krävs för att nå normal eller avsedd tidalvolym, hur värderas trycken, när är de för höga, hantering av situationer där trycken är höga
  • Ventilatorinducerad lungskada, tryck, volym, vad spelare roll, vilka tryck och vilka volymer är OK i olika situationer
  • PEEP och lungrektrytering, hur ska vi använda det

Mariangela Pelligrini – Patient-Ventilator interaktion (föreläsningen som pdf)

  • Vad är patient-ventilator asynkroni, hur upptäcker vi det, spelar det roll , vad kan vi göra för att undvika det och eliminera det när det förekommer, ser det olika ut och ger olika effekter beroende på ventilationssätt
  • Patient-Ventilator interaktion
    • Hypoxemi
    • Hyperkapné
    • Luftvägstryck och VILI

Dr Pelligrinis artikeltips om Patient-Ventilator interaktion:

  1. Chanques CCM 2013 Impact of Ventilator Adjustment and Sedation
  2. Georgopoulos ICM 2006 Bedside waveforms interpretation as a tool to identify asynchronies
  3. Rolland-Debord Anesthesioogy 2017 Prevalence and prognosis
  4. Tobin NAVA-kapitel
  5. Tobin NEJM 2001

Tips på blog om det aktuella ämnet:

Kolla på förra gången det var ST-fredag om ventilatorbehandling (årets föreläsningar kommer att dyka upp där inom kort):

Tidigare ST-fredagar (scrolla längst ned)

 

Pod-tips!

Så här på fredag eftermiddag vill vi gärna tipsa om några bra poddar!

KeyLime står för Key Literature in Medical Education och ges ut av the Royal College of Physicians and Surgeons of Canada. Podden kommer ut 2 ggr per vecka och fokuserar på utbildningsfrågor för ST, pedagogik, handledarskap, kommunikation. Print

KeyLime i iTunes

KeyLime i Libsyn

BJA education ges ut av Oxford University press. Podcasten följer upp oftast upp någon artikel som publicerats i tidskriften BJASkärmavbild 2017-10-27 kl. 12.22.38

BJA education i iTunes

BJA education för Android

AOD står för Airway on Demand och ges ut av Yale Univertsity. Podden fokuserar på luftvägshantering för anestesiologen.

AOD i SoundcloudSkärmavbild 2017-10-27 kl. 12.16.35.png

Effektiv återkoppling

För att behärska en specialitet som anestesi och intensivvård krävs en mängd praktisk träning och teoretisk fördjupning. Återkoppling från specialist till ST-läkare är nödvändigt för att styra inlärningen i rätt riktning, belysa svagheter och är rätt utfört också en metod att reflektera över ett fall och ett inlärningstillfälle.

Självreflektion

Målet med återkoppling är att den som lär sig ska förmås att reflektera; Vad är mitt mål? Hur presterade jag? Hur minskar jag avståndet mellan mitt mål och min prestation?

Frågor som kan sätta igång självreflektion kan vara: ”Gick det som du planerade? Om inte, varför?” ”Om du skulle göra om det, vad skulle du göra annorlunda?” ”Vad kände du? Vad känner du inför att göra om det?” ”Hur tror du att patienten upplevde det? Varför tror du det?” ”Vad har du lärt dig av det här?” 

Effektiv återkoppling uppnår självreflektion genom att vara:

  • Specifik, deskriptiv
  • Motiverande
  • Objektiv eller mätbar
  • Begränsad till ”här och nu”
  • Given när båda fortfarande minns händelsen väl
  • Möjlig att respondera på

Försvarsmekanismer

Alla har psykologiska försvarmekanismer för att förklara sina handlingar inför sig själv och andra. För att återkoppling ska ha någon effekt måste vi komma igenom dem; förnekelse, förskjutning, projicering, introjektion, rationalisering, mm. Återkoppling som triggar försvarsmekanismer (och blir verkningslös eller skadlig) är:

  • Dömande
  • Hotande
  • Subjektiv
  • Baserad på rykten
  • Kritik av personen
  • Jämförande med andra ST-läkare

 Metoder

  • Pendelton: ST-läkaren återger vad som gick bra → specialisten återger vad som gick bra → ST-läkaren återger vad som kan förbättras → specialisten berättar hur det kan förbättras.
  • Feedback sandwich (eller mer populärt ”shit sandwich”): Positiv återkoppling → Negativ återkoppling → Positiv återkoppling.
  • ALOBA: ST-läkaren reflekterar över vad som kan förbättras → båda föreslår sätt att uppnå målen → specialisten tillför sin kunskap i ämnet → specialisten sammanfattar mål och hur de kan uppnås.

Podcast

Tio min intervju med Natalie May på St. Emlyn’s blog: Tips on difficult feedback

Referenser

Learning to give feedback in medical education

Peer-Assisted Analysis of Resident Feedback Improves Clinical Teaching- A Case Report